Så har textmeddelanden förändrat våra liv i grunden

Del 1

Låt tummarna tala

Idag använder nästan 85% av svenskarna textmeddelanden och över 50% av dem gör det dagligen*. Vi använder våra smartphones för att skicka meddelanden via olika typer av nätverk mer än för att ringa. Kommunikation på distans sker mer via tangenter än tal.

När mobiltelefonerna på 1990-talet blev vardagsföremål i Sverige var det just möjligheten att kunna ringa var som helst och när som helst som var den stora snackisen. Ingenjörerna och utvecklarna på t ex Ericsson pratade stolt om att de hade klippt av sladden som gick från väggen till den fasta telefonen hemma eller på kontoret (minns du den?). Men när vi tittar bakåt på den utveckling som skett sedan 90-talet och fram till idag så är det inte ringandet som tog fart. Visst blev det enklare att prata och vi gjorde det mer, men det var möjligheten att skicka meddelanden när som helst och var som helst som blev den verkliga revolutionen.

I den här artikeln, och två till, tittar vi närmare på allt det som textmeddelanden har ändrat på i vår tillvaro, hur det används på olika sätt och vad som väntar i framtiden.

160 tecken
Från början var det SMS som regerade. Meddelanden som kunde vara max 160 tecken och som vi betalade per styck för. Kombinationen av begränsat utrymme och att vi skrev dem på små knappsatser gjorde att ett helt nytt språk föddes. Framför allt ungdomar skapade förkortningar, symboler som emojis och annat för att så koncist som möjligt kunna skicka meddelanden till varandra. Vi lärde oss betydelsen av LOL, OMG och ROTFL. Snart började det här sättet att skriva även hitta in i andra typer av texter. Email, som från början mer liknade brev till innehåll och struktur, blev allt mer lika sms när förkortningar och symboler tog plats. Idag är det länge sedan ett SMS kostade, men förkortningarna har blivit en stor del av vårt språk.

En annan orsak till varför förkortningar blev populära var att på 90-talsmobilerna samsades länge flera bokstäver på en och samma knapp. Det gällde att trycka rätt antal gånger för att få till ordet du ville ha. För att underlätta detta skapade Ericsson en funktion som hette T9, vilket var en tidig prediktiv teknik som ”gissade” vilket ord du ville stava och skrev ut det. Det var en lärande teknik, dvs den blev bättre och bättre på att gissa ju mer du använde den, men felen var tillräckligt många och frekventa för att skapa en helt ny subkultur inom humor – tänk ”Damn you autocorrect”.

Textmeddelanden har även ändrat hur vi skriver rent fysiskt. I många fall har vi gått från att använda pekfingervalsen till tummarna. Inte ens införandet av ”vanliga” keyboards på skärmar har ändrat detta, både när vi skriver och scrollar på smartphones är tummarna centrala. Numera talar man ofta om att riktigt bra innehåll på t ex Facebook och Instagram är ”thumb-stopping” – det får oss att sluta scrolla med tummarna.

En-till-en-kontakten i centrum
En bra bit in på 2000-talet var SMS den klart största kanalen för textmeddelanden. Efter det har den fått sällskap av två andra sätt att skicka meddelanden – via de operativsystem som våra smartphones har (främst iOS och Android) eller via meddelandeappar som WhatsApp, Facebook Messenger m fl. På senare år har meddelandetjänster och sociala medier vuxit samman allt mer, och idag har alla sociala medier-nätverk egna direktmeddelandefunktioner.

Det som är intressant med den här utvecklingen är att där sociala medier från början var mycket öppna och vi delade allt med alla så blir de idag mer och mer exklusiva. Allt fler, inte minst unga, föredrar att använda meddelandeappar, SMS och liknande för att kommunicera enskilt eller i mindre grupper, framför att öppet visa upp vad som intresserar och engagerar dem. Till och med Facebook, som ständigt försöker uppmuntra oss att dela mer i sitt öppna nyhetsflöde, lägger mycket tid och pengar på att utveckla Messenger och WhatsApp. Vi vänder oss allt mer bort från den totala synligheten till grupper vi själva valt ut.

Meddelanden i alla situationer
Textmeddelanden har visat sig vara en av de mest flexibla kommunikationskanaler som finns. På flera sätt. För det första därför att det sen länge är mycket mer än text vi skickar. Redan i början av 2000-talet kom möjligheten att skicka bilder. Idag kan det vara ett videoklipp eller en låt i meddelandet, och hela samtal förs med hjälp av emojis, bitmojis eller GIF:ar.

Men ännu viktigare är alla de olika funktioner och typer av meddelanden som finns. Mobilmarknadsföring är ett av de snabbast växande områdena, och i den är SMS, meddelandeappar med mer centrala. Vi får besked om allt från tandläkartider till matleveranser via meddelanden. Reser vi någonstans har vi ofta biljetten i ett meddelande, och samma sak om vi parkerar bilen. En stor anledning till att vi ständigt bär med oss våra smartphones är just att det blivit så lätt att få kvitton, notiser, instruktioner med mer från företag och organisationer.

I allt fler tävlingar kan vi sen flera år rösta via SMS, oavsett om det är Melodifestival eller något annat. Snart kanske vi kan rösta via meddelande även i riksdagsvalet. Det är utveckling det!

Men den kanske mest omtumlande förändringen, även om vi inte alltid tänker på den är att våra kontakter med myndigheter allt mer sker enkelt och lätt via textmeddelanden. För de av oss som minns oändliga telefonköer, deklarationsblanketter och annat som måste postas och en byråkrati som stundtals kändes omöjlig att ta sig fram igenom är enkelheten i dagens möjligheter via textmeddelanden nästan ofattbar.

Utvecklingen i vårt umgänge med samhället och företag har steg för steg utvecklats från enkla, avgränsade kontakter till att bli återkommande, sammanhängande konversationer. Det är ett stort och mycket intressant steg. Mer om det i nästa del.

SMS-tjänster för företag

 

 

 

 

Läs mer om SMS-tjänster

* Källa: Ur rapporten Svenskarna och Internet 2018  
Siffran för ”Använder chat- eller direktmeddelanden” är 84% för hela befolkningen.

 

Go to top